Benita Lindström, lektor i tyska och franska i Katedralskolan i Åbo, ger sin syn på de korta språken i den nya läroplanen för gymnasiet som träder i kraft i augusti 2021.
I den nya läroplanen som tas i bruk i gymnasieutbildningen 2021 finns samma antal moduler i främmande språkens B2- och B3-lärokurser som i den nuvarande, d.v.s. åtta per lärokurs. Modulernas omfattning motsvarar också de nuvarande kursernas; det handlar om två studiepoäng per modul. Modulerna har namngetts enligt nivå: i B3-språken heter de första modulerna nybörjarnivå 1 och 2, sedan följer de för B2- och B3-språken gemensamma nybörjarnivå 3 samt grundnivå 1–5. B2-språken sista moduler heter fortsättning på grundnivå 1 och 2. På lokalt plan är det möjligt att hitta på mer kreativa namn på studieavsnitten eller behålla de här.
Målen i varje modul är direkt kopplade till målen för en viss nivå i den gemensamma europeiska referensramen för språk. Jag ser flera fördelar med det här: dels fungerar referensramen som ett stöd för både formativ och summativ bedömning och sålunda som ett stöd både för studerande och lärare, dels bidrar den till en mer enhetlig nivå på språkundervisningen inte bara ur ett nationellt, utan även europeiskt perspektiv. Så fort en studerande rör sig i europeiska språkkretsar utanför den finländska skolan är referensramen ett vedertaget verktyg som man borde kunna relatera sina språkkunskaper till. För en studerande ska det även vara möjligt att få ett intyg över sin nivå på muntlig språkfärdighet i vilket skede som helst under studierna i ett B2-språk samt från och med modul 3 i ett B3-språk. Det här ska Utbildningsstyrelsen utarbeta separata anvisningar för.
Det tematiska innehållet i B2- och B3-lärokurserna är långt det samma som tidigare. Ända från början av B3-lärokursen betonas uppmuntran till att våga använda även begränsade språkkunskaper. Det handlar inte om att tänka på allt man ännu inte kan, utan tvärtom fokusera på det lilla man redan kan och använda det samtidigt som det växer sakta men säkert då man fortsätter sina språkstudier.
Ett annat intryck jag fått av den nya läroplanen är att den fokuserar mer på att hitta gemensamma beröringspunkter i allt som görs i gymnasieutbildningen, så att studerande får verktyg att jobba med sitt lärande på en djupare nivå, oberoende av läroämne. B2- och B3-språken har förstås många naturliga kopplingar till övrig språkundervisning. I A-språken ska studerande utarbeta en egen språkprofil, som sedan kompletteras med B2- och/eller B3-språken, så att studerande får en helhetsbild av sina språkstudier och språkkunskaper.
Kompetenserna som finns i läroplanen är tänkta att genomsyra hela gymnasieutbildningen och har målsättningar som är gemensamma för alla läroämnen. Undervisningen i främmande språk har länge varit en arena för flera av kompetenserna, som t.ex. kommunikativ kompetens samt global och kulturell kompetens. Men språkmodulernas varierande teman möjliggör även att på olika sätt arbeta med de övriga kompetenserna samt att via dessa göra kopplingar till andra läroämnen där vissa teman behandlats grundligare. På det här sättet förebyggs i bästa fall ett alltför splittrat lärande och studerande lär sig istället i högre grad än tidigare att se samband mellan olika teman, ämnen och vetenskaper.
Benita Lindström
Lektor i tyska och franska
Katedralskolan i Åbo
Otava Utbildning uppdaterar Magazin.de Tyska till GLP 2021. J’aime Franska och ¡Nos vemos! Spanska fortsätter att utkomma.