Begreppet högkänslighet har blivit allt mer välkänt de senaste åren, men fortfarande råder missuppfattningar om egenskaperna hos högkänsliga personer. Högkänslighet är inte en neurologisk avvikelse eller ett personlighetsdrag som kräver specialbehandling. Ett bra exempel är en kommentar jag fick till en artikel om högkänsliga personers egenskaper: en läsare konstaterade att högkänslighet är precis som Aspergers syndrom. Det stämmer inte. Högkänslighet hör ofta till neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, men högkänslighet i sig är ingen neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.
Hur identifiera högkänslighet?
Högkänslighet innebär en medfödd tendens att reagera starkare än genomsnittet på olika stimuli. Inre stimuli är känningar som hunger, törst, trötthet, stress, känslor, tankar, kyla, hetta eller smärta. Yttre stimuli innebär information som tas in via syn-, hörsel-, smak-, känsel- och luksinnet: ljud, dofter, smaker, beröring, färger, ljus. En känslig människas sinnen registrerar en enorm mängd information ur omgivningen och det är tungt i en alltför belastande miljö. Att vistas i folkmassor, starka dofter, oestetisk miljö, störande ljud, konflikter och osäker atmosfär påverkar en högkänslig person starkare än en mindre känslig person.
Några egenskaper hos högkänsliga människor:
berörs starkt av andra människors känslor
har låg smärttröskel
behöver egen tid
belastas av oväsen
upplever starka dofter som obehagliga
störs kraftigt av obekväma kläder
lägger märke till detaljer och är noggranna
är intuitiva och genomskådar människor
har ett aktivt sinne och livlig fantasi
har en djup och fundersam personlighet
är kreativa, konstnärliga och inlevelsefulla
är noggranna och samvetsgranna
blir lätt rädda och kan verka blyga
Hur stödja ett högkänsligt barn i skolan?
En känslig människa, i synnerhet ett känsligt barn, kan bli irriterad och sluta sig när hen överbelastas. Hen kan också verka nervös i jämförelse med andra. I de här situationerna är det svårt att lära sig och att komma ihåg sådant som man redan lärt sig. Det är inget fel på koncentrationen, men personen kan verka vara frånvarande och i sin egen värld för att temporärt stänga ut belastande stimuli. Högkänsliga personer är noggranna och samvetsgranna elever, som vill göra bra ifrån sig. De högkänsligas fina egenskaper som kreativitet, empati, noggrannhet och hjälpsamhet kommer till sin rätt när de ges egen ro och en möjlighet att dra sig tillbaka från växelverkan en stund.
Jag intervjuade en speciallärare och en högkänslig klasslärare om sätt att stödja känsliga elever. En av dem sade så bra:
Jag upplever att det är min uppgift som klasslärare att lära högkänsliga att reglera sin känslighet, så att de kan fungera framgångsrikt i samhället, som människor bland andra människor. Jag lär dem att acceptera sin känslighet, för den kan vändas till en styrka. Lyssna på dig själv och respektera dina gränser. Genom att identifiera tankar och känslor och forma dem i positiv riktning skapar vi välmående för alla.
Vad innebär detta i praktiken?
Många högkänsliga upplever känslor intensivt. Att kunna identifiera, acceptera och leva med känslor är värdefull kunskap, där läraren kan bidra. Det förutsätter att läraren själv kan reglera sina känslor på ett sunt sätt och att hen är kongruent i sin kommunikation. Ett känsligt barn läser av andras kroppspråk och känslolägen och litar mer på dem än på uttalade ord.
I skolan är det bra att erbjuda möjligheter till egen ro. Den andra av lärarna jag intervjuade berättade om ett avgränsat utrymme i klassen, där elever kan skapa ett eget, lugnt utrymme, och om hörselskydd som eleverna får använda också på rasten. Om det blir för tungt att vara på rast med alla andra, får man också komma in i klassen. Skolan kan ha ett trevligt och avstimulerande utrymme att vila sig i. Läraren kan också lära eleverna hur de medvetet varvar ner med hjälp av andnings- och koncentrationsövningar samt genom gemensamma avslappningsövningar. Det här gynnar hela klassen.
För känsliga människor kan det vara svårt att byta aktivitet. Det kan vara svårt att hoppa från en sak till en annan. Bekanta rutiner och en möjlighet att förbereda sig minskar stressen. Det kan vara bra att gå igenom dagen och stommen för lektionerna muntligt eller skriftligt på tavlan. Det här hjälper barnen förutse avvikande element och minskar spänningen. Befallningar, kritik och tvärt bemötande får en känslig människa att gå i lås. Därför fungerar instruktioner och uppmuntran bättre i varierande situationer.
En del högkänsliga människors känselsinne är mycket känsligt. Häftiga lekar och beröring kan ge upphov till en kraftig motreaktion. Det är viktigt att lära barn att alla har rätt till fysisk integritet. Det bör övervakas aktivt och respekteras. Visa för barnen att de beskyddas och behandlas med respekt. Man kan lära den känsliga eleven att hen kan skapa en skyddsfär runt sig, som ingen får träda in i utan tillstånd. I vår uppfostringskultur finns tyvärr inslag av tvång och barnets gränser respekteras inte alltid. Att tvinga barnet att till exempel kramas är fel.
Den högkänsliga njuter av ordning och trivsamhet i klassrummet. Känsliga personer har sinne för estetik och miljön har en klar inverkan på måendet. Bra luftombyte, doftfrihet, akustik, mjuk belysning och tydlig ordning minskar mängden stimuli. Fundera tillsammans med barnen på hur ni gör inlärningsmiljön så trivsam som möjligt. Högkänsliga har utmärkt sinne för hur man gör ett utrymme trevligt och harmoniskt.
Kärlek och empati
Ingen människa mår bra i en negativ miljö. Alla har ett behov av att bli sedda, hörda, förstådda och accepterade. Gör val på basen av inställningen att alla människor är värdefulla som de är. Vår egen attityd och våra känslor påverkar i synnerhet högkänsliga barn. För att citera min lärarbekantskap:
Jag talar varje dag om för mina elever hur kära och viktiga de är för mig. Jag ritar ett hjärta och en regnbåge i luften, samt ett ljusrött moln, som det regnar färggranna hjärtan ur. Jag önskar dem allt gott. Avslutningsvis lyfter vi upp våra händer och säger tillsammans: ”Jag hade en strålande dag i dag!”