Inom matematiken är bedömningen enkel. Ett prov i slutet av varje avsnitt, huvudräkning, grundläggande och tillämpande uppgifter, notera poängen och ge vitsord på betyget. Så har det fungerat i alla tider. Läroböckernas prov är ett tämligen fungerande sätt att mäta hur eleven klarar sig i läroplanens begreppsliga och ämnesspecifika lärmål. Men det är viktigt att vara medveten om att det här inte är allt som bedöms i matematiken.
Utöver de begreppsliga och ämnesspecifika målen hör också mål som berör arbetsfärdigheter till varje ämne. Till arbetsfärdigheter hör i modersmålet till exempel växelverkan och i omgivningslära att planera experiment. I matematiken övar man på att uppfatta samband, ställa frågor, forma välgrundade slutledningar och lösa problem. När läraren ger en elev ett vitsord i matematik beaktar hen utöver provframgång också elevens arbete.
Består hälften av vitsordet av proven och hälften av arbete, eller kan en elevs arbetsfärdigheter möjligen höja eller sänka vitsordet? Det tar läroplanen ingen ställning till, men grundregeln är att de saker som betonas i undervisningen också ska betonas i bedömingen.
Det finns dessutom andra mål än kunskap och arbete. Det första målet inom matematiken är att bibehålla elevens inspiration och intresse för matematik samt stödja elevens positiva självbild och självförtroende. Det här målet påverkar inte vitsordet, utan hör till den formativa bedömningen. I det avseendet rangordnas eleverna inte, i stället peppas och uppmuntras de. Det här målet kunde tolkas som att eleven inte enbart ska belönas för de rätta svaren, utan också för att ha lärt sig den hårda vägen. En utmärkt prestation förtjänar alltid uppmärksamhet, men det är viktigt att också ge erkännande åt en elev som kämpar, arbetar flitigt och överträffar sig själv när hen får en sjua.
Man får inte en positiv självbild och självförtroende inom matematiken enbart genom provvitsord, utan också med hjälp av små men beaktansvärda framgångar, snilleblixtar i skolvardagen. Jag önskar alla lärare krafter inför vårens bedömingsarbete.
Markus Packalén
Markus Packalén är klasslärare för en teknikklass vid Rajakylän koulu i Uleåborg och en av författarna till serien Snilleblixt. Han är också utbildare för nätverket Innokas. Tidigare har Markus arbetat med prorammeringsmaterialet Scratch för Karlavagnen.