När vi hör ordet programmering tänker de flesta av oss på olika programspråk och på att skriva kod. Många glömmer bort att programmering innefattar flera steg som, med tanke på lärandet, mycket viktigare än att lära sig olika språk för att skriva kod.
Vi använder program för att lösa olika problem. För att skapa ett spel måste man lösa många olika problem. Att kunna lösa ett problem med hjälp av ett program förutsätter ofta att man fördjupar sig ordentligt i problemet. Det är viktigt att hitta svar på frågor som: Vilket är utgångsläget? Vad är målet vi hoppas på? Hurdana mindre delar kan vi spjälka upp problemet i? Goda metoder för att fördjupa sig i olika problem med elever i årskurs 1–6 är diskussion och att rita med papper och penna.
Det viktigaste är att väcka elevernas intresse för programmering!
För att kunna planera ett program måste man känna till begreppet algoritm. I årskurs 1–6 kan man börja bekanta sig med algoritmer via instruktioner där anvisningarna ska efterföljas noggrant och i rätt ordning. Det är viktigt att förstå att datorer bara fungerar enligt de kommandon som de får och förstår. Öva på att ge och följa kommandon med färdiga, enkla instruktioner. När eleverna har fått koll på begreppet algoritm kan ni gå vidare till att bekanta er med strukturer för ett program samt tillhörande begrepp, som slingor, variabler och villkor.
Efter planeringsskedet går ni vidare med att skapa egna program. I årskurs 1–6 använder vi oss av visuella programmeringsmiljöer, som Scratch eller micro:bit. Uppmuntra eleverna att prova sig fram och se till att de får erfarenheter av hur olika lösningar påverkar hur till exempel olika apparater fungerar. Det viktigaste är att väcka elevernas intresse för programmering!
Det sista steget är att testa sitt program. Fungerar programmet som det ska eller måste någonting redigeras? I programmering är fel och misstag oundvikliga. Det viktiga är hur man förhåller sig till dem. Ett program som fungerar, men på ett annat sätt än man ursprungligen tänkte sig, kan leda till roliga resultat. Det är belönande när man i slutändan får fram ett fungerande program, som man gjort själv eller tillsammans med andra. I programmering lär vi oss verkligen av våra misstag!
Programmering främjar kreativt och logiskt tänkande samt utvecklar problemlösningsförmågan. Det är därför det är viktigt att lära sig programmering. I årskurs 1–6 kommer programspråken i andra hand. Alla kommer inte – och behöver inte bli – programmerare, men alla har glädje av en god problemlösningsförmåga och en förståelse för världen omkring oss.
Markus Luoma och Pirita Perälä
Markus Luoma är lektor i matematiska ämnen, utbildare och läromedelsförfattare. För tillfället undervisar han på Puropellon koulu i Åbo. Han har också verkat som utbildare på bland annat MAOL rf:s utbildningar på olika håll i landet. Markus har tidigare varit med i arbetet med flera läromedelsserier, bland annat Kerroin, Kantti och Pii (Nya Pi).
Pirita Perälä är klasslärare, IT-lärare och läromedelsförfattare. För tillfället arbetar hon på Wivi Lönnin koulu i Tammerfors. Hon har tidigare varit med som författare till Tuhattaituri 3–6 (Karlavagnen), både tryckta och digitala material. Pirita har också varit med och tagit fram Jyväskylä universitets läromedel ”Linkki – Digitaalinen oppimateriaali tieto- ja viestintätekniikkaan” (ett digitalt läromedel för informations- och kommunikationsteknik).
Läs mer om Snilleblixt, vår nya matematikserie för årskurs 1–6 >