Så gör du klimatundervisning till en del av skoldagen!

Hur kan man ta upp diskussionen om klimatförändringen med elever i årskurs 1-6? Vi samlade ihop sju frågor med passande aktivitetstips.

Hur vi bygger upp en hållbar framtid är ett tema som eleverna bekantar sig med under hela årskurs 1-6, på en nivå som passar elevens ålder. Under nybörjarundervisningen bekantar sig eleverna med återvinning och sopsortering. Elever i årskurs 3-6 får en insikt i klimatförändringen och hur man vill begränsa den, och kan delta i ett gemensamt projekt för att påverka.

När man tillsammans har bekantat sig med klimatförändringen som ämne, är det mångsidigt och engagerande att öva på de här sakerna.

Sju frågor om klimatförändringen och aktivitetstips för skolvardagen:

1. Väder eller klimat?

Också vuxna blandar ofta mellan väder och klimat. Någon kan utbrista att klimatet har förändrats när det inte blev någon värmebölja eller när snö förbyts till slask.

Men det är en stor skillnad på begreppen. När man talar om väder syftar man på det tillstånd som för stunden råder i atmosfären, på vad man ser när man tittar ut genom fönstret. Klimatet innebär däremot medeltal för väderleken under långa tider (30 år), och dess förändringar går inte att se med blotta ögat.

• Skriv väderdagbok. Eleverna kan till exempel parvis göra anteckningar om veckans väder: om regn, vindstyrka och temperatur. Ni kan bygga en väderobservationstavla i klassen eller föra statistik över vädret i tabeller. Undersök klimatstatistik mer noggrant på till exempel Meteorologiska institutets webbplats.

 2. Vad betyder klimatförändringen?

Varma och kalla perioder har förekommit under jordklotets historia. Klimatet har inte alltid varit detsamma. Klimatförändringen betyder att klimatet långsamt blir varmare.

De senaste årtiondena har medeltemperaturen på jorden ändå stigit fortare än tidigare och därför fäster man så mycket uppmärksamhet vid klimatförändringen. Man anser att den ökande mängden koldioxid i atmosfären är den största orsaken till att det blir varmare. Koldioxiden i atmosfären kommer till stor del från förbränning av fossila bränslen, men också skogsskövling ökar mängden koldioxid.

• Repetera med eleverna vad fossila bränslen är och varifrån de kommer. Vad kan man ersätta dem med?

 3. Vad har växthuseffekten att göra med klimatförändringen?

Koldioxid kallas för en växthusgas. I atmosfären förhindrar den, liksom glasen i ett växthus, att solens värmestrålning reflekteras från jorden tillbaka ut i rymden. Om inget görs, tror man att klimatuppvärmningen accelererar ytterligare.

Det är ändå viktigt att komma ihåg att växthuseffekten också är en förutsättning för livet på jorden. Medeltemperaturen på jorden är lite under 15°C och utan växthuseffekten vore livet på jorden inte möjligt, eftersom temperaturen ständigt skulle ligga på minus.

• Man kan testa växhuseffekten med eleverna genom att bygga ett miniatyrväxthus i stor glasburk. På bottnen lägger ni mull och planterar en liten växt. När ni lägger burken vid fönstret värmer solens ljus upp luften i burken och fukten som avdunstar från växten samlas på glaset. När man försiktigt öppnar burkens lock känner man värmen och fukten i burken.

 4. Vilka följder har klimatförändringen?

Klimatuppvärmningen har skadliga effekter för arter och deras livsmiljöer. Många arter är hotade eftersom deras livsmiljöer förändras. Extrema väderfenomen blir vanligare: det förekommer stormar, översvämningar och torka på olika håll i världen. Havsvattnet blir varmare och glaciärerna smälter, vilket höjer havsnivån. Låglänta stränder och öar hotar att bli under havsytan.

• Det är lätt att hitta artiklar om klimatförändringen på nätet och i tidningar. Ni kan samla nyheter och placera ut dem på kartan. Samtidigt bekantar ni er med fenomenet ur ett globalt perspektiv.

5. Hur bekämpas klimatförändringen?

Nyheter om klimatförändringen är ofta negativa, och några elever är oroliga över sin egen effekt på klimatet. Det är viktigt att eleverna känner till klimatförändringen, men att de också förstår att en enda människa med sitt agerande inte kan förhindra eller stoppa utvecklingen. Det förutsätter att alla hjälper till och att stater och olika aktörer samarbetar.

Stater deltar i att bromsa klimatförändringen globalt genom att ingå olika överenskommelser om utsläppsmängder och utsläppsbegränsningar. Det gemensamma målet är att minska utsläppen från industri och trafik, och att övergå till att använda förnybara energikällor. Människor uppmanas också konsumera mindre och använda färre apparater som kräver energi. Koldioxidutsläppen minskar när man försöker nå målen och på så vis saktas fenomenet ned.

• Hitta på olika positiva nyheter om klimatskydd. Ni kan också göra animationer, videor eller rappa om ämnet.
• Hitta på korta meddelanden, tweetar eller slagord för naturen. Publicera dem på valbart forum.

 6. Vad kan en skolelev själv göra för att sakta ner klimatförändringen?

Var och en kan för sin egen del göra klimatvänliga val, till exempel genom att gå eller cykla till skolan eller genom att minska matsvinnet vid skolmaten. Hemma kan man fästa uppmärksamhet vid användningen av varmvatten och energi. Eleven kan också vara klimatambassadör och förmedla tips för att skydda klimatet till yngre elever.

De egna åtgärderna kan kännas små, men tillsammans har de en stor betydelse. Det här kan demonstreras för eleven på följande sätt: ingen orkar ensam bära ett stort lass, men när alla tar i vart sitt hörn, kan man plötsligt flytta också på tunga saker.

• Grunda ett kontor för svinnagenter, som kämpar mot onödigt svinn som blir till bioavfall i skolan.
• På bildkonst- och handarbetstimmarna kan ni öva på att vika bioavfallspåsar av tidningspapper, som eleverna får ta med sig hem. Vilka andra pyssel kan ni göra av återvinningsmaterial?
• Återvinn klassens skräp och bekanta er med en Rinki-ekopunkt.
• Ordna en tävling i klassen eller skolan om vem som hittar på flest klimatvänliga vardagstips. Ta i bruk de bästa idéerna och dela ut dem på valbart sätt!

• Planera brädspel där val eller slumpen påverkar spelarens framgång. Lär också andra reglerna till ert spel.
• Agera tillsammans för miljön och ordna en kramdjursdemonstration med eleverna. Gör skyltar och samla en grupp som demonstrerar för en god sak. Man kan göra demonstrationen till en del av ett klimatrelaterat mångvetenskapligt lärområde. Gör skyltarna till exempel på engelska!

7. Hur kan vi tillsammans minska vårt koldioxidavtryck?

Begreppet koldioxidavtryck syftar på den mängd koldioxid som en viss aktivitet eller framställningen av en specifik produkt ger upphov till. Man kan uppskatta och granska sin egen familjs koldioxidavtryck med hjälp av beräkningstjänster på nätet. Ni kan också tillsammans i klassen hitta på olika sätt att minska elevernas koldioxidavtryck. Kom till exempel överens om gemensamma mål för den följande veckan eller månaden, som alla försöker uppnå.

• Gör ett eget klimatavtal för klassen. Hur kan ni för er egen del begränsa klimatförändringen?

Vilka andra saker kan man göra på lektionen?

I lärarmaterialet till Expedition 5 finns fler aktivitetstips för klimatundervisning, som kombinerar olika läroämnen.